Om rasen

Länktips:

Svenska Welsh Corgi Klubben
The Cardigan Archives

Rasstandard

Helhetsintryck

Welsh corgi cardigan är en robust hund. Den är tålig, rörlig och uthållig. Kroppen är lång i förhållande till mankhöjden och avslutas med en rävliknande svans ansatt i linje med ryggen.

Uppförande/karaktär

Welsh corgi cardigan är alert, energisk, intelligent och mentalt stabil, inte skygg eller aggressiv.

Huvud

Huvudet skall vara rävlikt till form och utseende.
Skallen skall vara bred och flat mellan öronen och smalna av något mot ögonen.
Ovanför ögonen skall finnas en lätt välvning.
Stopet skall vara måttligt markerat.
Nostryffeln skall vara svart och något framskjuten och på inget sätt trubbig.
Nospartiet skall vara lätt avsmalnande mot nostryffeln.
Underkäken skall vara välskuren och kraftig men inte markerad. Saxbett med starka tänder.
Ögonen skall vara medelstora och klara med ett vänligt, piggt och samtidigt vaksamt uttryck. De skall vara ansatta relativt brett isär med tydligt markerade ögonvrår. Ögonfärgen skall helst vara mörk eller i harmoni med pälsfärgen. Endast hos blue merle får ett eller båda ögonen vara blekt blå, blå eller med stänk av blått. Ögonkanterna skall vara mörka.
Öronen skall vara upprättstående och ganska stora i förhållande till hundens storlek. Öronspetsarna skall vara lätt rundade.
Öronen skall vara måttligt breda vid basen och placerade så långt tillbaka på skallen att de kan läggas platt mot nacken när de viks bakåt. Avståndet mellan öronen skall vara ca 9 cm. Öronen skall bäras så att öronspetsarna befinner sig strax utanför en tänkt linje dragen från nosspetsen genom ögonens centrum.

Hals

Halsen skall vara muskulös, väl utvecklad och mjukt övergå i väl sluttande skuldror. Den skall stå i proportion till hundens byggnad i övrigt.

Kropp

Kroppen skall vara tämligen lång och kraftig
Överlinje - Överlinjen ska vara plan
Ländparti - Midjan skall vara tydligt markerad.
Bröstkorg - Bringan skall vara måttligt bred med framträdande bröstbensspets. Bröstkorgen skall vara djup med väl välvda revben.

Svans

Svansen skall likna en rävsvans. Den skall vara ansatt i linje med kroppen och vara måttligt lång (så att den når ner till, eller nästan når ner till marken). Svansen skall bäras lågt när hunden står still men får lyftas något över rygglinjen i rörelse, men inte bäras ringlad över ryggen.

Framställ

Benstommen skall vara stark. Frambenen skall vara korta men kroppen skall ha gott markavstånd.
Skulderpartiet skall vara muskulöst. Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda med en vinkel på ca 90 grader mot överarmen.
Armbågarna skall vara väl åtliggande. Frambenen skall vara svagt böjda för att passa runt bröstkorgen.
Framtassarna skall vara runda, väl slutna, ganska stora och ha väl utvecklade trampdynor. De är svagt utåtvridna.

Bakställ

Bakstället skall vara kraftigt, väl vinklat och i linje med välmusklade lår och underben.
Benstommen skall vara stark ända ner i tassarna. Bakbenen skall vara korta men kroppen skall ha gott markavstånd.
Låren skall vara muskulösa. Knälederna skall vara väl vinklade.
Underbenen skall vara muskulösa. I stående skall hasorna vara lodrätt ställda både från sidan och bakifrån sedda. Baktassarna skall vara runda, väl slutna, ganska stora och ha väl utvecklade trampdynor.

Rörelser

Rörelserna skall vara fria och energiska med armbågarna tätt mot kroppen och varken lösa eller knipta. Frambenen skall ha god räckvidd utan att lyftas för högt och harmoniera med bakbenens påskjut

Päls

Pälsen skall vara kort eller medellång, hård, helst rak och ha god underull. Den skall vara motståndskraftig mot väder och vind.
Tillåtna färger är blue merle, brindle, rött, sobelfärgat och trefärgat med tanteckning i brindle eller rött. Alla ovan nämnda färger är tillåtna med eller utan typiska vita markeringar på huvud, hals, bringa, undersida, ben, tassar och svansspets. Det vita får inte dominera på kropp eller huvud där det aldrig får omgärda ögonen. Nostryffel och ögonkanter måste vara svarta. Leverfärgade eller urblekta färger är högst oönskade.

Storlek/vikt

Idealmankhöjd 30 cm.
Vikten skall vara väl avpassad till mankhöjden. Viktigast är ett proportionerligt helhetsintryck

Historik

Welsh Corgi Cardigan återfinns i litteraturen redan på 900-talet. Cardigan som ras är fortfarande mycket lik sin första kända anfader. Dessa hundar var högt uppskattade av sina ägare. År 920 stiftade kung Howell den Gode, kungen av södra Wales, en lag som sade att den som stjäl eller dödar en av dessa hundar, må böta motsvarande priset av en ung oxe. Welsh Corgi Cardigan var drivande vallhundar samt gårdshundar med uppgift att vakta både gården och boskapen. Varje bonde i Wales hade på den tiden betesrätt för sin boskap på Kronans allmänningar, där det rådde fri konkurrens om de bästa betena, några staket eller gärden fanns inte. Där var corgins uppgift dels att hålla samman de egna korna, dels att mota bort grannens kor. En viktig uppgift för corgin var att hjälpa till med att driva kreaturen till marknader, över långa avstånd.

Hemlandet Storbritannien

Båda corgiraserna ställdes ut på lantbruksutställningar från mitten av 1800-talet, men det var först år 1925 som de blev erkända av engelska kennelklubben som en ras: Welsh Corgi. Samma år stiftades The Welsh Corgi Club. I standarden som då skrevs insisterades det på att alla svansar skulle kuperas. Detta blev det en strid om mellan de olika anhängarna av de två corgiraserna. Redan 1926 stiftades därför The Cardigan Corgi Club och den skrev sin egen standard för Welsh Corgi Cardigan 1928. Striden mellan de två klubbarna gick ända upp till engelska kennelklubbens nivå och år 1931 fick cardigananhängarna igenom ett kuperingsförbud på båda corgiraserna och ett tillägg om att endast de hundar som föddes med naturlig stubb kunde registreras som pembroke. Denna regel höll lyckligtvis bara fram till 1934, då kennelklubben erkände en separation av corgiraserna.

Vallning

I Sverige används cardigan nästan uteslutande som sällskapshundar men på ett fåtal gårdar har de möjlighet att valla.

Bakgrund

Cardigan är en lyhörd gårdshund med snabb uppfattnings- och reaktionsförmåga. Den är en mycket god väktare som är uppmärksam på allt i sin omgivning. Varje förändring registreras och meddelas. Den är framsprungen ur en lantbruksmiljö med mycket liv och rörelse, med många uppgifter och mycket att ha tillsyn över. Cardigan som följeslagare och allmän hjälpreda ryckte in där den behövdes. Den har använts till både gränsvallning, hopsamling och drivning allt efter behov och har individuell fallenhet utan omfattande träning. Den följde med ut på betena med djuren. Djuren betade på allmänningar där det gällde att hålla ihop gårdens egna djur och att mota bort andra gårdars djur då bönderna konkurrerade om de bästa betena. Cardigan stammar från en trakt som framförallt hade nötboskap och inte så mycket får. Höga krav har ställts på cardigan under århundraden då den skulle tex. döda råttan som sprang i ladan, men den skulle låta kycklingarna vara ifred som spatserade omkring alldeles bredvid. Den skulle larma om det hände något, men samtidigt skulle den kunna koppla av mitt i händelsernas centrum för att spara energi. Detta har skapat en hund med intelligens, energi och kreativitet. Detta kan ske i form av agility, blodspår, personspår eller annan hjärngymnastik. Om inte hundens människor skapar bra stimulans så kommer cardigan att hitta på egna aktiviteter....den är som sagts tidigare, en kreativ och energisk liten hund.

Texten ovan är tagen ur RAS version 3 Welsh corgi cardigan SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN. Här kan du läsa hela.